Arbetets fysiska belastning
Anställda inom byggbranschen, jord- och skogsbruk, vård- och hälsobranschen samt industriarbetare städare, och sjukskötare anser att deras jobb är fysiskt tyngst. En bra fysisk kondition gör att man orkar bättre på arbetsplatsen och på fritiden. Däremot kan den ansedda fysiska belastningen påverka den förväntade arbetsåldern sänkande och öka sjukfrånvaron.
Arbetet anses vara fysiskt belastande då det innebär:
- Lyftande av tunga föremål
- Svåra arbetsställningar
- Negativa faktorer utanför arbetsomgivningen
- Upprepade ensidiga arbetsrörelser
- Irriterande eller frätande ämnen, rök, gaser, ångor
- Brådska
- Treskiftesarbete
Återhämtning från arbetet
En bra fysisk kondition främjar ork i arbetet och återhämtning från arbetet. Som en gräns för passlig fysisk belastning på jobbet anses ungefär en tredjedel av den egna maximala kapasiteten av den fysiska konditionen.
Att orka i och kunna återhämta sig från arbetet är viktigt ur många olika synvinklar.
- En god arbetsförmåga upprätthåller och främjar arbetsmotivationen och hälsan.
- När arbetsdagen inte tar alla krafter, finns det krafter och ork kvar för fritiden, hobbyer, vänner och familjen.
- Konstant belastning och dålig återhämtning orsakar uttmattning och ökar risken för hälsoproblem.
Uppskattning av arbetets belastning
Belastningsgraden av olika aktiviteter och arbetsuppgifter kan mätas genom att uttnyttja MET-värden (metabolic equivalent = metabolisk omsättning i vila). En MET motsvarar kroppens ämnesomsättning i vila. Exempelvis är MET-värdet då man står 2. Då förbrukar kroppen två gånger mera syre och energi än i vila. Belastningen av arbete som görs stående är alltså 2 MET och som jämförelse kan belastningen av ansträngande cykling eller löpning vara över 15 MET. Då använder kroppen ca 15 gånger mera syre och energi än i vila.
Att främja den fysiska arbetsförmågan
- Genom att förbättra konditionen i hjärt- och blodcirkulationssystemet, alltså uthålligheten, kan man främja den fysiska konditionen och arbetsförmågan. Det krävs tillräckligt belastande uthållighetsträning för att främja arbetsförmågan. På grund av detta räcker inte alltid bara arbetandet för att främja den fysiska konditionen.
- Att förbättra muskelstyrkan minskar arbetets relativa belastning. Ifall arbetet kräver lyftande av tunga föremål och innehåller arbetsfaser som kräver styrka är det ytterst viktigt att träna muskelstyrkan.
- Pausa arbetet. Pauser främjar återhämtning under arbetsdagen och minskar helhetsbelastningen.
- Lindring av tunga arbetsfaser och användning av hjälpmedel. Undvik att lyfta tunga föremål genom att dela upp lasten i mindre delar. En passlig arbetshöjd vid exempelvis arbete på ett lager minskar onödiga lyft och svåra ställningar.
- Ta helhetsbelastningen i beaktande och vila. Ta i beaktande arbetets och fritidens helhetsbelastning. Under de tyngsta arbetsveckorna lönar det sig att reservera mera tid för vila och lätta på studierna eller ansträngande träningar.
- Tillräckligt intag av energi och vatten. Med tanke på återhämtning är ett tillräckligt intag av energi en förutsättning för kroppens återhämtning. Kom också ihåg att dricka tillräckligt, eftersom vätskeförbrukningen i ett fysiskt arbete är större. Funktionsförmågan och återhämtningen kan försämras redan vid liten vätskebrist.
Källor:
Brighenti-Zogg ym. 2016. Physical workload and work capacity across occupational groups. PLoS One. 2016;11(5):e0154073.
Cooper, K. 1968. A means of assessing maximal oxygen intake – correlation between field and treadmill testing. JAMA, 203(3), 201-204.
Kutinlahti, E. 2018. MET – energiankulutuksen ja fyysisen aktiivisuuden mittari. Lääkärikirja Duodecim. https://www.terveyskirjasto.fi/dlk01039
Lehto, A-M. ym. 2015. Työn henkinen ja ruumiillinen rasittavuus. STM raportteja ja muistioita 2015:33.
Pederson, J. ym. 2020. High physical work demand and workin life expectancy in Denmark. Occupational & Evironmental Medicine.