Studieergonomi

Med hjälp av ergonomi anpassas arbetet, arbetsverktyg, arbetsomgivning och det övriga operativsystemet till att motsvara människans egenskaper och behov. Ett ergonomiskt flyt och ergonomisk säkerhet skapar välmående som främjar studieförmågan, alltså studerandens arbetsförmåga. Växelverkan mellan studerande, studieomgivningen och -verktygen samt studiemetoderna kan kallas studieergonomi eller studerandens ergonomi.

Studeranden kan relativt lätt själv påverka den fysiska och kognitiva belastningen som studerandet medför. Den fysiska belastningen som sittandet orsakar kan lindras genom att pausa stillasittandet med 20-30 minuters mellanrum. Detta kan innebära att röra på sig på stället (då det inte är möjligt att ställa sig upp), att stiga upp eller att gå omkring lite.

Studerandens främsta studieomgivningar utgörs av läroanstalten, biblioteket och hemmet, där studerandet nuförtiden främst sker i sittande ställning. Enligt forskning sitter en studerande i genomsnitt till och med 9-10 timmar per dag. Rikligt stillasittande är en väldig fysisk utmaning och kan leda till olika symtom i stöd- och rörelseorganen. Dessutom har långvarigt stillasittande bevisats vara en självständig hälsorisk bl.a. för utvecklingen av olika hjärt- och ämnesomsättningssjukdomar även om man rör på sig enligt rekommendationerna. Vid sidan om studerande som sker i sittande ställning har alternativa sätt att studera på sistone börjat erbjudas bland annat genom en modernisering av studiemöblemanget och ett mångsidigare utbud pedagogiska lösningar. Det är ändå viktigt att fundera på hur man kan göra studerandet möjligast tryggt och smidigt.

Om kroppen signalerar obekvämhet eller en minskad koncentration är det ofta ett tecken på att du behöver en paus eller bör byta ställning. Det är dock viktigt att reagera på sådana signaler i tid. Den sociala pressen på att studera i ett stående läge kan lättas på om läraren tillsammans med studerandena kommer överens om gemensamma ”spelregler” alltså att det är tillåtet att säga till om det finns behov för en paus, att studera stående, byta ställning eller ägna sig åt självständig eller styrd pausgymnastik.

Källa: Siekkinen, K. 2019. Opiskeluergonomia – sujuvampaa ja vaivattomampaa opiskelua. Kunttu, K. ym. Opiskeluterveys. Duodecim.

VET MERA

Ergonomi (Arbetshälsoinstitutet)

9.1.2025

Share: