Behovet av sömn
En studerande behöver kring 8 timmar sömn per dygn. Sömnbehovet är dock individuellt och behovet varierar i olika skeden av livet. En hektisk vardag belastar kroppen och ökar sömnbehovet.
Lär dig känna igen ditt eget sömnbehov. För någon kan sex timmar sömn vara tillräcklig, en annan behöver nio timmar. När du har sovit tillräckligt känns det inte oöverkomligt att gå upp på morgonen och tröttheten fortsätter inte längs dagen. En konstant utmattning är inte ett normaltillstånd utan ett tecken på att du inte har fått vila tillräckligt.
Dygnsrytm
En mätare för bra sömn är hur regelbunden sömnen är. Att det är lätt att vakna på morgonen och att man somnar utan svårigheter på kvällen tyder på en bra dygnsrytm.
Dygnsrytmen synkroniseras speciellt av ljus- och mörkerrytmen och melatoninhormonet, som utsöndras vid mörker. På helger och under semestrar kan dygnsrytmen förskjutas. Under veckoslut lönar det sig ändå inte att totalt vända upp och ner på dygnsrytmen, eftersom det sedan blir smärtsamt att återvända till vardagen på måndagmorgon om du vakat hela veckoslutet.
Hjärnans funktioner påverkar också dygnsrytmen. Dessa funktioner definierar huruvida vi är morgon- eller kvällspigga personer. Det är inte svårt för en morgonpigg person att vara uppe med tuppen, däremot vakar en kvällspigg person gärna långt in på natten. Om du är en kvällspigg person ska du fästa speciellt mycket uppmärksamhet vid att du sover tillräckligt! En kvällspigg persons nattsömn kan vara otillräcklig om somnandet skjuts fram och skol- eller arbetsdagen startar tidigt följande morgon.
Sömnfaserna
Sömnen består av cykler som upprepas flera gånger under natten. Se till att du sover tillräckligt länge så att varje sömnskede hinner upprepas tillräckligt ofta.
Sömnens stadier är olika och varje stadie har sin egen uppgift. I de två första stadierna är sömnen lätt och ytlig. Vid lätt sömn återhämtas funktionsförmågan.
Vid djup sömn fylls energiförvaret i hjärnan. Vid djup sömn utsöndras tillväxthormon som stöder tillväxt och utveckling. Djup sömn har också en koppling till inlärningen – det du lärt dig lagras i minnet under sömnen.
Vid det sista REM-sömnsstadiet arbetar hjärnan med att lagra olika kunskaper i minnet. REM-sömnen är viktig också med tanke på mental hälsa. Under REM-sömnen drömmer man och sådant man upplevt under dagen lagras i känslominnet.