Innehåll
Variation i lektionerna genom tävlingar och spel med aktiva inslag. Tävlingar och spel ger lektionerna glädje och rörelse som ett avbrott i studierna.
Alias med rörelser
Vad? Övning av vokabulär, begrepp eller fenomen genom att inkludera rörelse i det bekanta Alias-spelet.
Hur? Studerandena delas in i grupper med 3–5 deltagare per grupp. En gruppmedlem visar en rörelse till den övriga gruppen och går stafettaktigt efter alias-ordet som ska förklaras från andra sidan klassrummet. Den övriga gruppen upprepar rörelsen tills ordet är hämtat, förklarat och gissat. Följande i gruppen visar en rörelse och går efter följande ord. Spelet fortsätter på detta sätt tills alla ord är förklarade.
Begrappsstafett
Vad? Studerandenas uppgift i begreppsstafetten är att sortera underbegreppen korrekt under huvudbegreppenså snabbt som möjligt.
Hur? Läraren skriver ut huvudbegrepp som passar till undervisningstemat och funderar ut passande underbegrepp. Begreppen blandas ordentligt och förs till andra sidan av klassrummet. Studerandena delas in i grupper med 4–6 medlemmar per grupp och det finns en bunt med begrepp för varje grupp. Studerandena hämtar ett begrepp åt gången ur bunten till ”sitt bo” och skickar via byte ut följande
medlem för att hämta ett nytt begrepp. Den övriga gruppen kan redan i sitt bo fundera på hur begreppen
kunde sorteras. Till slut kontrolleras begreppen gemensamt.
Mattetävling
Mikä? Huvudräkning, samarbete i team och rörelsekontroll tränas.
Miten? Läraren planerar ett jämnt antal huvudräkningsuppgifter med resultat mellan 1 och 8. Dela in studerandena i grupper om fyra och placera dem runt om i klassrummet. Visa två uppgifter åt gången. Grupperna räknar ut svaren och placerar ett antal händer i golvet enligt det första svaret, och ett antal fötter enligt det andra svaret. Gruppmedlemmarna ska vara i fysisk kontakt med varandra. Den grupp som snabbast formar rätt svar får en poäng. När uppgifterna är slut vinner den grupp som har flest poäng.
Minnespel
Vad? Innehåll repeteras med hjälp av ett rörligt minnesspel. Passar alla ämnen.
Hur? Minneskort tillverkas genom att skriva frågor och svar, begrepp och förklaringar eller ord på finska och ett främmande språk på lappar. Studerandena delas in i lag som placeras längst bak i klassrummet, och varje lag får sitt eget minnesspel utlagt längst fram i klassrummet. Varje lag spelar sitt eget spel genom att spelarna turas om att vända på korten för att hitta par. Det lag som först hittar alla par vinner!
Pantomim
Vad? Inlärda kunskaper, begrepp eller främmande språkets ord illustreras med hjälp av pantomim.
Hur? Läraren skriver innehållskorten i förväg, eller så görs detta tillsammans med studerandena. Studerandena delas in i grupper som gestaltar kortens innehåll för varandra utan att tala. Det lag som först säger det rätta svaret får en poäng.
Placera dig själv
Vad? Placera dig själv -uppgiften aktiverar varje studerande och ökar koncentrationen: du måste vara på alerten då uppgiften genomförs.
Hur? Tre variationer av Placera dig själv -uppgiften:
- Led: Opiskelijat sijoittavat itsensä janalle mielipiteen tai tiedon pohjalta. Sijoittumisen jälkeen opettaja voi kysyä perusteluja, miksi opiskelija seisoo juuri valitsemallaan paikalla. Janaa voi hyödyntää myös opiskelijan oman kokemuksen tai palautteen mittaamisessa.
- ABC: Tre stationer (A, B och C, eller fler) pekas ut i utrymmet. Läraren ställer en fråga och ger därefter tre svarsalter nativ. Studeranden tar sig till en viss punkt enligt sitt svar. De rätta svaren med motiveringar gås igenom tillsammans enligt behov.
- Påståenden: Två stationer (rätt och fel) pekas ut. Läraren uttrycker ett påsående och studeranden tar sig till en station enligt sin kunskap om påståendets rätt- eller felaktighet.
Rösta med din kropp
Vad? Svar till uppgifterna ges med hjälp av den egna kroppen.
Hur? Läraren ställer en fråga och ger den exempelvis tre svarsalternativ. Studerandena bör svara på frågorna med hjälp av den egna kroppen. Varje svarsalternativ får en skild rörelse, som genomförs då en fråga besvaras. Exempelvis kan rörelsen för det första svarsalternativet vara att tänja sidan, för det andra att göra knäböj och för det tredje att tänja baksidan av låret.
Stationsbingo
Vad? Uppgiften är att besöka olika stationer och försöka samla ihop en bingorad så fort som möjligt. Vad som krävs för att vinna stationsbingon kan definieras enligt tiden som finns till förfogande. Vinsten kan kräva en rad, tre rader eller en helt fylld bingolapp. Bingoraden kan bildas lodrätt, vågrätt eller diagonalt.
Hur? Läraren skriver ut eller studerandena ritar en tom 3×3 bingoruta. Studerandena skriver slumpmässigt
in siffrorna 2–10. Läraren förbereder 9 numrerade uppgiftsstationer runt om i undervisningsutrymmet.
Studerandena kastar två tärningar i mitten av klassrummet och går till stationen som siffersumman visar. Efter att en uppgift är genomförd kryssar studerandena över en siffra på sin bingolapp. Om siffersumman är 11 eller 12 eller siffran redan är överkryssad gör studerandena rörelseuppgifter före nytt kast. Rörelseuppgifterna kan läraren planera själv eller tillsammans med studerandena. Den som först fått en bingorad ropar ”BINGO!”. Efter detta kan studerandena försöka få ihop flera bingorader.
Kortlek
Vad? Målet är att spela slut sin kortlek så fort som möjligt.
Miten? Kortleken delas mellan grupperna. Sifferkorten (2–10) motsvarar olika uppgifter (till exempel uppgifter ur läroboken). Bildkorten (11–14) motsvarar rörelseuppgifter enligt följande: landet visar vilken rörelse som ska utföras och siffran visar hur många gånger rörelsen ska repeteras. Om man exempelvis lyfter en spader ska man göra knäböj, hjärter motsvarar X-hopp, ruter motsvarar hopp över streck och klöver motsvarar cirkelrörelse med armarna. Varje gruppmedlem utför rörelsen som kortet visar. Gruppen som först utfört alla uppgifter i kortleken, vinner.
