Alla studerande har inte lika goda förutsättningar att delta i fysisk aktivitet. Hur kan vi främja mer aktiva studiedagar för alla – även för studerande med utländsk bakgrund och funktionsnedsättningar? Ta hjälp av dessa sex hörnstenar för att lyckas.
Studerande på andra stadiet med utländsk bakgrund eller funktionsnedsättning – hörnstenar för främjande av motion
1. Främjandet av motion kräver engagemang och ansvar av yrkeskunniga
Stödet från ledningen är ett måste för att kunna bygga upp en verksamhetskultur som främjar motion. För att kunna främja motion behöver lärarna personal-, utrymmes- och redskapsresurser. För att kunna grunda en stark verksamhetskultur behövs en ansvarsperson eller ett ansvarsteam, men själva främjandet av motion bör vara hela personalens gemensamma mål.
Studerandena vet nödvändigtvis inte hur de kan röra på sig mera under studiedagen. Personalens uppgift är att skapa de förutsättningar som behövs för att kunna motionera och pausa stillasittandet, medan deltagandet är på studerandenas ansvar. Enligt studerandena stöder bl.a. följande faktorer motion: trevlig verksamhet, utrymmen som uppmuntrar till motion, redskap och minskad skärmtid.
”Lärarnas passiva attityd är en utmaning när det gäller främjande av motion.” -lärare
2. Det bör vara enkelt att ta del av aktiviteter
Främjandet av motion bör vara tillgängligt på alla sätt. Mångfalden av behov bland studerandena kräver flexibelt beaktande av individualisering. En del studerande skulle gynnas speciellt.
”Motion, som man inte är lika bra på som de andra, är trist.” -studerande
3. Lärarnas kunskaper och färdigheter i främjande av motion bör förstärkas
”Utbildning som ger idéer och konkreta verktyg som stöder delaktighet av studerande med funktionsnedsättningar.” -lärare
Enligt yrkeskunniga borde ledningen och personalen erbjudas nätverksträffar och utbildning om främjande av motion, funktionalisering av undervisningen samt skapande av en verksamhetskultur som främjar motion hos studerande med utländsk bakrund eller funktionsnedsättningar.
”Ärendet har kanske inte funderats på tillräckligt. Kanske kunskap om kulturella skillnader, finns det något som är viktigt att ta i beaktande gällande det?” -lärare
4. Studerandena ska påminnas om betydelsen av motion
Studerandena upplever att handledning, uppmuntran och kunskap som ges av en yrkeskunnig om motionens betydelse för välmåendet hjälper dem att röra på sig.
”Fint väder, bra sällskap, motivation och kunskap om dess vikt stöder motion.” -studerande
5. Materialet för främjande av motion bör vara lättläst, visuellt och konkret
Utgångspunkten för studerandenas deltagande är att de förstår uppgiften och ämnet. Lärarna önskar färdiga idéer, enkelt material och uppgifter som kan anpassas enligt målgruppen. Materialet bör vara konkret, visuellt och skrivet på lättläst språk. Det bör också möjliggöra studerandenas autonomi.
”Både lärare och studerande gynnas av lättläshet, visualitet och konkreti.” -lärare
6. Man bör satsa på en trygg atmosfär
Hos vissa elever kan psykiska- eller neuropsykiatriska utmaningar eller före detta otrevliga upplevelser försvåra deltagande i gruppverksamhet. En positiv och trygg atmosfär är förutsättningar för deltagande och det bör man satsa på vid läroanstalterna. Motion och funktionalitet främjar växelverkan och en god atmosfär och för att bygga upp dessa krävs både personalens och studerandenas insats.
”Mängden studerande med nepsy- och psykiska utmaningar har ökat. För att få dem att bli motiverade krävs mycket mera flexibilitet, mindre press, olika alternativ för differentiering och frigörelse från tidspress.” -lärare
Som lyckade exempel lyftes följande verksamhet fram: verksamhet som främjar gruppanda, såsom aktivitetsraster och motionstutorarbete, samt olika evenemang och jippon. Enligt studeranena främjar speciellt följande faktorer motion: gott sällskap och en bra atmosfär, gemenskap, musik, vuxnas stöd samt uppmuntran och exempel.
”Att motionera tillsammans och att följa exempel hjälper oss att motionera.” -studerande
Hörnstenarna har utarbetats utgående från synpunkter från unga med utländsk bakgrund och funktionsnedsättningar (n=40) samt yrkeskunniga som arbetar med dem (n=27) under hösten 2024 och våren 2025.